Lax: har priset nått den övre gränsen?

Odlingen av atlantlax på kommersiell basis började på 1970-talet. Sedan dess har laxodlingsindustrin vuxit betydligt, och FAO uppskattar att den aktuella globala produktionen av odlad lax överstiger 1 miljon ton. Norge är världens största producent av atlantlax idag, och Chile är också en stor producent. Andra betydande producentländer är Skottland, Kanada och Färöarna. De flesta konsumenterna finns i USA och Europa.

Högre priser än någonsin

I slutet av 2016 låg priset för lax strax under 8 euro per kg. Det är en ökning från cirka 4,6 euro per kg i slutet av 2015, alltså mer än 40 procent på bara ett år. Det finns många orsaker till denna utveckling. I allmänhet minskade det globala utbudet av odlad lax med cirka 7 procent 2016 och detta i kombination med en organisk ökning av efterfrågan med 7 procent resulterade i ett stort tryck på priset. Samtidigt har den norska kronan försvagats gentemot euron, vilket gör det möjligt för exportörer att öka priset för köparna.

Norska bönder kämpade också med havslöss, och behandlingen av de drabbade fiskarna ledde till ökad dödlighet, samtidigt som de överlevande fiskarna minskade i tillväxt under perioden. Vanligen är priset på lax lägre under det tredje och fjärde kvartalet, eftersom tillväxten är snabbare under sommarmånaderna och mer fisk alltså når sin optimala vikt på 3–6 kg på hösten. Situationen var omvänd både 2015 och 2016, där priserna fortsatte stiga under hösten eftersom utbudet minskade på grund av lössproblemen. Havslöss är en viktig faktor när det gäller minskat utbud. Trots att antalet löss per fisk minskar, blir standardbehandlingarna mindre effektiva, vilket innebär att kostnaden för att hålla antalet löss nere blir högre.I ett försök att hålla tillbaka mängden löss har den norska regeringen begränsat antalet licenser av nya gårdar. Totalt sett var produktionen från Norge lägre än väntat vilket också påverkade priset uppåt.

I Chile, där produktionen precis hade börjat återhämta sig från ett förödande sjukdomsutbrott för några år sedan, dödade den massiva algblomningen i södra delen av landet omkring 27 miljoner fisk i början av 2016. Detta drev upp priserna på både chilensk och norsk lax. De historiskt höga priserna upprätthålls genom en blandning av stark efterfrågan i EU och USA – där EU tvingas betala mer för att kunna konkurrera med USA:s valutafördel – och den nu mycket begränsade tillgången på fisk.

Hittills har marknaden tagit till sig de höga priserna och även om laxodlarna, trots sina ökade produktionskostnader, har tjänat på detta kommer exportörer och förädlare att vara uppmärksamma på riskerna för ökad rörlighet och minskade marginaler på grund av motståndet längre ned i distributionskedjan. På grund av långa kontrakt har prisökningen inte helt brutit igenom till slutkonsumenterna, både storkök och privatkunder, men det förväntas den göra snart. Det återstår att se om detta kommer att dämpa den höga efterfrågan. I foodservicebranschen finns det tecken på att lax helt enkelt har blivit för dyrt och ersätts med annan fisk eller andra proteinkällor. För närvarande ligger försäljningen av lax i foodservice på index 70. Så här säger Key Account Manager Thorsten Schönfisch, från Royal Greenland i Tyskland: ”Tidigare var lax en bästsäljare, men mina kunder inom catering och storkök ersätter i ökande grad lax med billigare arter som torsk och sej. De arbetar enligt en fast kostnad per måltid och laxen är nu för dyr för att uppfylla priskriterierna. Det har blivit en lyxvara, för dyr för vardagsmåltiderna". Från detta perspektiv är en viss stagnation i marknadens utveckling att vänta. Man skulle kunna säga att laxen har prissatt sig ur marknaden. Å andra sidan förutspår vissa analytiker en 5–6 procentig ökning av utbudet under 2017–2018.

Det finns också indikationer på att prisnivån kommer att förbli oförändrad eller öka ytterligare. Situationen med havslöss är oförändrad och den chilenska produktionen har fortfarande inte återhämtat sig helt till nivåerna före sjukdomsutbrott och algblomning. Dessutom finns det tecken på att efterfrågan kommer att öka organiskt med 7 procent per år, men också i och med att nya marknader öppnas (på nytt). Förväntningarna är extra höga från nya väl betalande marknader i Asien med en stor medelklass. 2015 stoppade Kina importen av norsk lax på grund av oro över att eventuella virus skulle kunna hota landets egen fiskodlingsindustri. Om importstoppet tas bort förväntas efterfrågan öka.

Med dessa motsägelsefulla prognoser är det omöjligt att förutsäga om laxpriserna kommer att fortsätta att stiga och om marknaden kan ta till sig dessa ökningar. Evan Kristiansen som är inköpschef på Royal Greenland resonerar så här: ”Från vårt perspektiv behöver marknaden stabilitet. För närvarande är det bara laxodlarna som tjänar på den mycket lättrörliga marknaden. Avstannande priser ger stabilitet och säkerställer fortsatt efterfrågan och förtroende från konsumenter och slutanvändare.”