Den globala marknadssituationen för liten hälleflundra
Fisket av liten hälleflundra kommersialiserades på 1960-talet och har sedan dess gett en stabil inkomstkälla i de arktiska områdena. Fisken finns främst vid Grönlands kust, i Barents hav och de norra delarna av Stilla havet.
Fisket utvecklades ganska snabbt under de första tio åren och nådde en topp på 1970-talet. Under de följande fyra decennierna var utvecklingen ganska stabil, med en liten nedgång på 80-talet, och fångstvariationerna orsakas mer sannolikt av pris/kostnadsstruktur än av bestånd/tillgång.
De största fiskenationerna av liten hälleflundra är Grönland, Ryssland, Kanada och Island som står för 75 procent av världsfångsten. Andra viktiga fiskenationer är Norge, USA, Spanien, Tyskland och Portugal, varav de tre sistnämnda fiskar i Arktis enligt EU:s kvoter. De fångstområden som ger det högsta tonnaget är havsfiske i västra Grönland och kustnära fiske på samma ställe. I allmänhet sker havsfiske efter liten hälleflundra med bottentrål, medan långrev och nät är normen för det kustnära fisket.
Reglerat fiske på Grönland
På Grönland är kvoterna strikt reglerade så att ingen enskild person eller företag kan äga mer än 5 procent av den totala kvoten för kustnära fiske. Det innebär att kustfisket till största delen utförs av flera småskaliga fiskare som levererar till bearbetningsföretag, till exempel Royal Greenland. Omkring 2/3 av den totala fångsten levereras till Royal Greenland, vilket gör bolaget till Grönlands största bearbetningsföretag. För havsfiske är motsvarande siffra 33,3 procent av den totala kvoten.
Sedan 2012 har biologer vid Grönlands institut för naturresurser rapporterat att storleken på liten hälleflundra som fångas har varit stabil med en liten ökning, efter ett antal år med sjunkande storlekar. De grönländska bestånden anses också vara ganska stabila. (Källa: www.natur.gl)
Servering av liten hälleflundra
De länder som mest importerar liten hälleflundra är Kina och Japan. I Asien anses fisken vara en delikatess, och i Japan används olika specialdelar till sushi, inklusive köttet precis ovanför fenorna. Exporten till Kina består huvudsakligen av hela fiskar, men även av huvud, svans och skrov, som anses vara goda soppingredienser. En av de viktigaste marknaderna för filéer och ryggbitar är Frankrike, medan liten hälleflundra oftast serveras rökt i Skandinavien och Benelux-länderna, särskilt i Belgien, där den ingår i en populär regional maträtt. En annan stor importör är Tyskland, där det finns många rökerier. Den höga fetthalten i liten hälleflundra gör fisken bra för rökning, eftersom fettet absorberar röksmaken väl och gör att fisken inte blir torr. Läs mer om liten hälleflundras kulinariska egenskaper.
