Den globala marknadssituationen för atlanttorsk
Torsk har historiskt sett varit, och är fortfarande, en av de viktigaste arterna på den internationella fisk- och skaldjursmarknaden. Växlingar i fångst, kvoter och priser har alltid varit ett grundläggande villkor för aktörerna på marknaden.
Ända sedan medeltiden har torsk varit en viktig livsmedelprodukt och handelsvara. Under de bästa åren på 1950- och 1960-talet gjordes enorma fångster över hela världen, framför allt i Nordatlanten och Östersjön, tills några bestånd kollapsade och satte punkt för det hela på 1980- och 1990-talet. I dag är fångster och kvoter återigen på uppgång, medan priserna har varit på nedgång. I den här artikeln beskrivs den aktuella marknadssituationen för torsk och vi strävar efter att särskilja de olika bestånden från varandra.
Mindre än 2 % kommer från Grönland
I dag är de största aktörerna inom det atlantiska torskfisket Norge, Ryssland och Island. Dessa tre länder står för mer än 80 % av den årliga fångsten, mer än 1 000 000 ton, medan återstående 15–20 % fördelas mellan ungefär tjugo länder (med Färöarna och USA som två av de största). 2012 utgjorde fångster från Grönland cirka 1 %, eller 10 500 ton, av den totala fångsten av atlanttorsk.
De största marknaderna för torsk är just nu Portugal (saltad), USA (frysta och färska filéer) och Storbritannien (frysta filéer). Lite mer än hälften går till detaljhandeln och resten fördelas mellan foodservice och industriförsäljning.
Storlek har betydelse
En stor andel, cirka en tredjedel av den totala mängden infångad atlanttorsk, används till filéer medan resten fördelas mellan rensad, färsk och saltad/torkad torsk. I framtiden kan det dock vara en utmaning att få tillräckligt med råvaror för att täcka efterfrågan på frysta filéer. Den genomsnittliga storleken på torsken som fångas av de stora norska och ryska fiskerierna i Östersjön är just nu 4 kg och mer. Trots det är de primära filéanläggningarna i Kina anpassade för mindre torskar på 1–2 kg, vilket också är den storlek på frysta filéer som föredras på de europeiska foodservicemarknaderna. Den grönländska torsken är normalt mindre i storlek, 1–2 kg, och de lokalt producerade filéerna från Paamiut passar bra när det gäller att fylla gapet på marknaden efter östersjötorsken.
Stabil prisutveckling efter några år med berg- och dalbana
Torskpriserna har varit allmänt låga de senaste åren på grund av ett överskott av torsk som följd av högre kvoter och lägre efterfrågan från Portugal, Spanien och Italien. Sedan 2010 har marknadspriset (råvarupris för rensad torsk levererad i Kina) varierat mellan 2,10 euro/kg och upp till 2,90 euro/kg. Under 2013 har priserna legat strax under 2,10 euro/kg och prognosen för 2014 är stabil på samma nivå. Dagens låga priser har gjort att torsk i viss omfattning har ersatt kolja på den brittiska marknaden, då priserna på kolja har stigit med omkring 1 euro/kg under 2013 på grund av sämre tillgång. Det här bytet är särskilt framträdande inom foodservice, men trenden börjar också visa sig på detaljhandelsmarknaden.
Royal Greenlands placering på den globala torskmarknaden
Royal Greenland erbjuder både torsk inköpt på världsmarknaden och från våra egna grönländska fiskerier. Ungefär en tredjedel av vår totala torskförsäljning kommer från grönländska råvaror. Produktsortimentet kommer från både havsfiske med trålning, som producerar Frozen at Sea från FAO27 i Barents hav, och ett unikt kustfiske med ryssja och långrev – läs mer om det grönländska kustfisket. Den grönländska torsken utgör endast omkring 1 % av världsmarknaden, men fångstmetoden med ryssja och den manuella hanteringen av varje fisk, jämfört med den normala havsfiskesindustrin, skapar tillväxtpotential.
Ursprung och historieberättande som säljargument
Som helhet uppfattas torskmarknaden som relativt oföränderlig och i det avseendet har torsk blivit en handelsvara. Det finns dock möjligheter att skilja på bestånd, fångst- och produktionsmetoder – till exempel torsk från Barents hav kontra Stilla havet, trålning kontra fiske med ryssja, Frozen at Sea kontra enkelfryst kontra dubbelfryst – vilket också gör det möjligt för restauratören/detaljhandlaren/konsumenten att sticka ut från mängden. Ett exempel som erbjuder en chans till differentiering är den grönländska torsken, som är unik i fråga om fångstmetod, ursprung och bearbetning .
